Susanna Haby

Tillsammans med företrädare för föreningen Dialogplattformen tog jag flyget till Istanbul frÃ¥n Landvetter/Göteborg. Turkish Airlines Boeing 737 har hög standard och serverar en utsökt 3 rätters lunch under flygningen. Vi tar Metron till ändhÃ¥llplatsen och tar taxi sista biten till hotellet som ligger i det kulturella delen av staden nära Guleinparken och pÃ¥ ”bokhandlargatan”. Traditionell middag i stadsdelen Fatih där de religiösa gärna bor. Dag 1 börjar med en stadig turkisk frukost pÃ¥ hotellet, som är ett nyöppnat fräscht familjehotell med 9 rum. Vi beger oss till Miniaturk som visar alla historiska och viktiga byggnationer i Istanbul och Turkiet samt World Heritage i övriga världen. Massor av skolklasser gjorde oss sällskap.

Sedan var det dags för ett besök på en friskola, Fetih Koleji, som bestod av grundskola och gymnasie (även internat möjligt) med 1300 elever samt en barnakademi (förskola) med 150 elever. Huvudrektorn (det fanns ytterligare 6 rektorer under honom) berättade om deras verksamhet och jag fick träffa och fråga tre unga engelska lärare om hur de arbetade ihop med barnen. Rundvandring i skolan där jag blev imponerad över den generella kvalitén samt de ultra moderna läromedlen som fanns till förfogande. Lugn och ro under lektionerna avlöstes av ett myllrande liv i matsalen där maten som serverades lagades av en kock, hämtades av eleverna själva, åts på porslin och dukades av med hjälp av servitörer. Sporthall, simbassäng ingick. Avslutningsvis fick jag chansen att se repetitionen av en dansföreställning som första klassen skulle ha inför terminsavslutning.

Barnakademin som lÃ¥g pÃ¥ andra sidan gatan inrymdes i ett mycket speciellt arkitektoniskt hus. Organiskt i sin form. LekgÃ¥rden hade karusell, tÃ¥gbana samt el bilar som kunde köras pÃ¥ ”gator” för att barnen skulle kunna lära sig trafikregler och skyltar. Markschackspel och idrotts redskap fanss att tillgÃ¥. Väl inne i byggnaden fanns fina spatiösa gemensamma rum samt klassrum som användes för de lektioner som barnen hade. Varje vecka kom det lärare utifrÃ¥n som var experter inom sina omrÃ¥den. PÃ¥ schemat fanns musik, engelska, ryska, värderingar/filosofi och idrott. Även här fanns en stor fin matsal med samma funktioner som i den stora skolan.

Vidare till Istanbuls största tidning, Todays Zaman där vi träffade en person som ansvarade för omvärldsbevakningen. Vi åt sedan lunch ihop med Mahir Zeynalov som var diplomacy journalist och han berättade om hur tidningen arbetade såväl värderingsmässigt som praktiskt. En lång stund ägnade vi åt den politiska situationen i Turkiet med svårigheter och möjligheter som detta förde med sig. Tidningen har en spridning på 900 000 ex och de har en engelsk daglig utgivning. Rundvandringen i deras hus som även detta hade stora arkitektoniska kvaliteter, påminde mig lite om Guggenheim museet i New York invändigt.

Nu var det dags att träffa företrädare för Istanbul Metropolitan municipality. Kommunalrådet Mrs Bagriacik med ansvar för EU och internationella frågor tog emot oss på sitt tjänsterum tillsammans med Mr Ceylan som ansvarade för några av de kommunala bolagen (fritidspolitiker). Där bekantade vi oss med varandra för att sedan gå vidare och se en powerpoint presentation av Mrs Ocak om kommunen och dess ansvarsområden. Ett mycket intressant besök. Fick PDF fil över presentationen, med all information. Mrs Bagriacik och jag var också överens om att vi skulle försöka samarbeta kring en work shop framöver tillsammans med deras EU kontor i Bryssel.

Båt till den asiatiska sidan och stadsdelen Uskudar. Där blev vi hämtade av en god vän och tillsammans i hans bil åkte vi mot Beykoz där vi åt en fantastisk fisk middag på en uttjänt gammal fiskebåt. Grillad makrill, ruccola sallad stora som bladsallad, lök och grillat bröd. Där fick vi sällskap av ytterligare en god vän och samtalet rörde sig kring filosofen Fetullah Gulen tankar och idéer.(återkommer till dessa). På väg hem stannade vi vid ett glass kafé, MADO som gör glass på traditionellt sätt av getmjölk. En sån konsistens och smak! Båt tillbaks och promenad till hotellet i Gulhane. Sen kväll och huvudet fullt av intryck och kunskaper.